Den glömda kokboken
Hur mycket svärta kan en roman rymma och ändå kallas feelgood? Christoffer Holst tänjer onekligen på begreppet i sin historia om krogskribenten Max, som är i fritt fall både socialt och karriärmässigt. I ”Den glömda kokboken” tvinnas en trasig uppväxt samman med förföriska dofter från en kantarelltoast. Skildringar av missbruk tryfferas med chataeubriand och anklever.
Tack vare sitt sinne för detaljer ror Christoffer Holst projektet i land: En magnifik kristallkrona, ett räligt naturvin, och en pittoresk röd stuga mitt i Stockholms city placeras in i handlingen med precision. Men framför allt utgör Holsts drastiska humor ett kitt som fint fogar samman smärta och glättighet. Lite syrlig vinäger som balanserar upp en del sirapssöta inslag som genren kräver.
