Det smälter

De kallas egentligen för “parasiterna” där de sitter, längst bak i klassrummet. Men Eva och pojkarna Pim och Laurens döper om sig till musketörerna. Deras bänkar står där de står eftersom 1988 så var det bara de tre barn som föddes i Bovenmeer, den lilla byn på den belgiska landsbygden där alla känner alla.

Lize Spits debutroman “Det smälter” växlar mellan två tidsrymder: det handlar om lilla Eva och den Eva som tio år senare återvänder – med ett isblock i bakluckan. Den 500 sidor fantastiskt suggestiva, fysiskt obehagliga och fenomenalt strukturerade boken är lysande läsning. Feministisk feelbad när den är som vassast.